Kortfattad bakgrund och historik

Namnet ”Brandaboll” omnämns första gången i slutet av 1400-talet och gården ”Branhabool” finns omnämnd redan på 1500-talet. Landstigning från de närliggande skärgårdshemmana har enligt uppgift skett sedan 1600-talet. Det första hemmanet utanför Brannebol uppfördes på Marsö under 1600-talet och är efter åtta generationer fortfarande i samma familjs ägo. I mitten av 1800-talet uppfördes även två hemman på Skeppsgården och Bergö.

I början av förra seklet uppfördes de första sommarvillorna i Brannebol och på Marsö, Saltholmen och Skeppsgården. Under det gångna århundradet har avstyckningarna av nya fastigheter från Brannebol gård och från skärgårdshemmana skett kontinuerligt. Mellan 40- och 60-talen tillkom de flesta av dagens befintliga fastigheter. Brannebol var det naturliga landfästet för merparten av dessa och har fortsatt vara så även för senare tillkomna fastigheter.

Utsnitt från 1677 års avfattningskarta över "Hällgona och Swartuna sockner"

1961

Den första detaljplanen för tomter längs kusten var för Marsö och fastställdes 1961. Planen tog upp landstigningsfrågorna och angav att ”Av ålder har Marsöborna haft landgång vid Brannebol i nordöst och vid Horn i väster och detta förhållande lärer få bestå även för framtiden”.


1966

Den första detaljplanen för Brannebol och Brannebolbryggorna gick ut på samråd 1966. I ett remissvar på planen anhöll ägaren till skärgårdshemmanet på Marsö om servitut att ”mot skälig ersättning disponera 20 st båtplatser vid brygga samt på land lika många båtuppläggningsplatser, vilka på sommaren får användas som parkeringsplatser”.

Remissvar »


1968

Den första detaljplanen för Brannebol fastställdes och anger att ändamålet för bryggområdena är bryggor, båtuppläggning och parkering.
Planen säger att ”Områdena är avsedda för småbåtsägare på innertomter och sommarboende på närliggande öar. De föreslagna områdena används redan nu för detta ändamål”.
Planen anger även att bryggområdenas tillhörande vattenområden ”inte får överbyggas i annan mån än som erfordras för mindre bryggor”.
Samt att ”Länsstyrelsen finner därjämte att markägaren skall utan ersättning upplåta sådan obebyggd mark som för områdets ändamålsenliga användning erfordras till väg och annan allmän plats”.

Förtöjningsringar från gammal stenkistebrygga.

1972

Den andra detaljplanen för Brannebol fastställdes 1972 och innehöll en mindre utvidgning av antalet planlagda tomter för bebyggelse. I övrigt lämnades den tidigare planen från 1968 orörd, vilket inte innebar någon förändring för användandet av bryggområdena.


1986

Den tidigare detaljplanen för Marsö från 1961 ändrades och fastställdes. Planen utvidgades med ett vattenområde över Hornsviken och med en del av den tidigare planlagda bryggområdet vid Marsöbryggan i Brannebol. Ändamålet för bryggområdet ändrades dock inte. Planen säger att ”Angöringstrafiken hänvisas till uppställningsplatser på fastlandet inom fastigheten Brannebol 1:1”.
Samtidigt krävde lantmäteriet att en bryggsamfällighet skulle bildas i Brannebol för att ordna upp de oklara förhållandena som rådde för landstigningen och bryggorna. Vid ett möte på lantmäteriet motsatte sig dåvarande markägare av stamfastigheten i Brannebol detta.


2004

Brannebols Byggnadsförening, som sedan 1929 förvaltat tillfartsvägen i Brannebol beslöt vid sitt årsmöte 2004 att bilda gemensamhetsanläggningar för infartsväg, bryggområden, naturområden och den gemensamma vattenanläggningen.
Lantmäteriet tog senare under året ett förrättningsbeslut om bildande av en gemensamhetsanläggning för tillfartsvägen i Brannebol och om bildandet av Brannebols Samfällighetsförening (vägsamfälligheten). Beslutet överklagades till fastighetsdomstolen av bl a ägarna till stamfastigheten.
I slutet av året lämnade Byggnadsföreningen in ansökan om fortsatt förrättning för de övriga anläggningarna.

Skärgårdshemman och ursprungsgården på Marsö.

2005

Stamfastigheten Brannebol 1:1 fick nya ägare vilka inledde bygg- och exploateringsprojektet ”Brannebol vid Havet”. De nya ägarna var sedan tidigare ägare till grannfastigheten och drev där projektet Lappetorp vid Havet. Samma år godkände Nyköpings kommun en ansökan från ägarna om en ny planläggning av Brannebol som ett första steg i projektet Brannebol vid Havet. Ett planprogram skulle förgå en detaljplan med ambitionen att åstadkomma en helhetslösning för Brannebol.


2006

Under 2006 godkändes och registrerades den nya vägsamfälligheten av fastighetsdomstolen och lantmäteriet och vid ett extra föreningsmöte ombildades den gamla Byggnadsföreningen till Brannebols Samfällighetsförening. Den nya föreningen för tillfartsvägen i Brannebol omfattade alla fastigheter i Brannebol och de fastigheter i skärgården som landstiger vid Brannebolbryggorna.
Inför den fortsatta lantmäteriförrättning av bryggor och övriga gemensamma anläggningar träffade vägsamfällighetens styrelse lantmäteriet.
Lantmätaren ansåg att det fanns erforderligt underlag för att starta en förrättning för bryggområdena genom ett årsmötesbeslut från vägsamfälligheten och genom de gällande detaljplaner för bryggområdena. Förrättningen skulle gälla samtliga berörda fastigheter både på öarna och de på innertomter i Brannebol. Förrättningen gällde samtliga berörda fastigheter både på öarna och de på innertomter i Brannebol. Därmed startade arbetet med bryggförrättningen.


2007

Efter ett möte mellan de nya ägarna till stamfastigheten i Brannebol, kommunens dåvarande planeringschef och lantmäteriet, avstyrkte lantmätaren fortsatt förrättning av bryggorna med hänvisning till kommande planprogram och detaljplan för Brannebol. Lantmätaren förutsatte att bryggområdena skulle ingå i en ny detaljplan som skulle täcka hela Brannebol.

Under året skedde ytterligare ett ägarskifte av stamfastigheten och den nya ägaren blev byggkoncernen Derome Mark & Bostad. Ägarskiftet skedde genom en fastighetsreglering där stamfastigheten gick upp i en sedan tidigare mindre avstyckad fastighet och fick därigenom den nya fastighetsbeteckningen Brannebol 1:28.
De tidigare ägarna blev istället arrendatorer av fastigheten genom ett jordbruksarrende.

Till följd av den turbulenta tiden valde vägsamfälligheten att arrangera ett informationsmöte på Culturum i Nyköping för de medlemmar som hade båtplatser vid Brannebolbryggorna. Inbjudna gäster till mötet var ordförande från Källviks bryggsamfällighet (Källviks hamns samfällighetsförening), lantmäteriet och planeringsenheten på Nyköpings kommun. En arbetsgrupp bestående av båtplatsinnehavare utsågs för att bereda arbetet med bryggfrågorna.

I slutet på året kallade den utsedda  arbetsgruppen till ett konstituerande bryggföreningsmöte på Culturum. Mötet beslutade om bildandet av en tillfällig interimistisk samfällighetsförening med namnet Brannebol Bryggförening. Föreningens syfte blev att verka för bildandet av en gemensamhetsanläggning och bryggsamfällighet för Marsöbryggan och Brannebolbryggan med tillhörande parkeringar.


Den kortfattade bakgrunden och historiken övergår nu i förrättningsarbetet »