Förutsättningar för en bryggsamfällighet

Det finns många tunga förutsättningar som talar för en bryggsamfällighet för Brannebol och för skärgårdens öar. Det är en nästan total uppslutning för en bryggförening som sedan ombildas till en bryggsamfällighet. Bryggområdena har funnits länge och de är sedan flera decennier planlagda för öborna och Brannebolborna. Första steget är taget mot en bryggsamfällighet genom bildandet av vägsamfälligheten i Brannebol.

Överväldigande majoritet är för en bryggsamfällighet

Intresset och uppslutningen är nästan total för att först bilda en tillfällig bryggförening, som bildar underlag, för att därefter bilda en bryggsamfällighet. Inom utredningsområdet har nästan samtliga av de fastighetsägare som saknar säkrade landfästen varit positiva. Landstigningen i Brannebol fortgår sedan lång tid tillbaka.

Vy från Marsöbryggan med de omgärdande skärgårdsöarna.

Bryggområdena har funnits länge

Det är inte frågan om nya anläggningsområden för bryggor och parkeringar. De två Brannebolbrygorna finns sedan länge och fanns när Brannebol började planläggas i mitten av 1960-talet. Bryggområden har alltid använts av och varit reserverade för öbor och Brannebolbor. Bryggorna och parkeringarna har utökats efterhand i samband med ny bebyggelse.

Första steget till en bryggsamfällighet är att vägsamfälligheten är bildad

I och med att vägsamfälligheten i Brannebol, Brannebols Samfällighetsförening, bildades 2006 säkrades tillfartsvägen i Brannebol för fastlandsbor och öbor. Det är väsentligt att bryggföreningens medlemmar då blev medlemmar i vägsamfälligheten eftersom detta är ett första steg för att bilda en bryggsamfällighet.

Fastighetsdomstolen beslöt att inga anslutningsvägar skulle ingå i gemensamhetsanläggningen för tillfartsvägen, Brannebol ga:3. Motiveringen var att en ny lantmäteriförrättning ska ske för samtliga anslutningsvägar när Brannebol är färdigplanerat. Därvid blir även anslutningsvägen till Brannebolbryggan säkrad genom en ny gemensamhetsanläggning. Marsöbryggans parkering ligger direkt invid tillfartsvägen och fordrar ingen anslutningsväg.

De visstidsboendes brevlådor på en av Brannebol gårds lador med tillfartsvägen i bakgrunden.

Bryggområdena är sedan länge planlagda för öbor och Brannebolbor

År 2006 slog lantmätaren fast att erforderliga handlingar, detaljplaner och beslut fanns för att starta en lantmäteriförrättning för bryggområdena, dvs planvillkoret vid en förrättning var uppfyllt. Därefter påbörjades emellertid en planering av Brannebol och förrättningsansökan lades som vilande i avvaktan på nya planer. Bryggföreningen uppfattar nu 2010 att ingen ny planering längre är aktuell för bryggområdena.
Här redovisas den planering som har berört bryggområdena under tidigare år och under 2000-talet:

Den gällande detaljplanen från 1968 i Brannebol slår fast att ”Område för småbåtshamn, båtuppläggning och parkering är avsett både för småbåtsägare på innertomter och sommarboende på närliggande öar. De föreslagna områdena används redan nu för detta ändamål”.
Brannebol detaljplan från 1968 med områdeshänvisningar »

Den gällande detaljplanen från 1972 är en utvidgning av befintlig plan med fler fritidstomter i Brannebol men utan ändringar för bryggområdena.
Brannebol detaljplan från 1972 med områdeshänvisningar »

Den gällande detaljplanen från 1986 för Marsö gäller även för större delen av Marsöbryggans område i Brannebol. I andra delen av Marsöbryggans område gäller detaljplanen från 1968. Marsöbryggan är alltså enligt detaljplanerna avsedd för Marsöbor, övriga öbor och Brannebolbor.
Marsö detaljplan från 1986 områdeshänvisningar »

Vid antagandet av planprogrammet för Brannebol 2008 valde kommunstyrelsen att lämna de gällande detaljplanerna för bryggområdena orörda. Det påpekades emellertid att behovet av båtplatser för ny bebyggelse skulle studeras vid Brannebolbryggan.

I slutet av 2009 meddelade markägaren att de avbröt pågående detaljplanearbete för del av Brannebol. Brannebolbryggorna ingick inte i planområdet men behandlades som ett exploateringsområde i tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

I samrådsversionen för förslag till fördjupad översiktsplan för Sjösa – Vålarö under 2010 föreslogs att samfälligheter el dyl bildas för fastigheter på öar för att säkra landstigningen. Vi tolkar det som ett stöd för att bilda en gemensamhetsanläggning för bryggor och parkeringar i Brannebol.
Planförslaget lämnade bryggområdena orörda och Hornsviken där Marsöbryggan och Brannebolbryggan ligger, pekades inte ut som expansionsplats för bryggor.

I pågående samråd för förslag till översiktsplan för Nyköpings kommun 2010 sägs att ”En Kust och skärgård utan fast befolkning är det största hotet mot ett levande kulturlandskap och är inte acceptabelt utifrån kommunens synvinkel”.
I bryggföreningen ingår 69 fastigheter och 120 fastighetsägare med familjer och släkt från öarna och från fastlandet. Drygt två tredjedelar finns i skärgården. De som är permanentboende eller visstidsboende i ”fritidsbebyggelse” under tio eller elva månader per år kommer inte med i statistiken och det är lätt att uppfatta att den här delen av den sörmländska skärgården är tom på bebyggelse och boende. Så är inte fallet utan den är i sammanhanget relativt tätbefolkad.