Varför en samfällighet

Det är en hel rad med omständigheter och orsaker till att så många vill bilda en bryggsamfällighet. Diskussionen har pågått i 45 år om att få säkrat landfäste i Brannebol eftersom det inte finns några alternativa platser för en samfällighetsförening. En bryggsamfällighet ger trygghet och juridiskt garanterade båtplatser. En säkrad landstigning är dessutom en del av en levande skärgård.

Lika väsentligt med en bryggsamfällighet som en vägsamfällighet

Att bilda en bryggsamfällighet för de 83 båtplatserna med tillhörande bilplatser ger ett säkrat landfäste och är av samma nyttighet och vikt som en vägsamfällighet En lantmäteriförrättning för oumbärliga bryggor har ha samma starka ställning som en lantmäteriförrättning har för vägar. Man kan säga att en bryggsamfällighet här är som en vägsamfällighet över vatten.

I Brannebols vägsamfällighet ingår 48 fastigheter från Brannebol och 47 fastigheter från öarna. Alla medlemmar i bryggföreningen har därigenom en säkrad tillfartsväg i Brannebol. Många Brannebolbor har även en säkrad väg ända fram till sina fastigheter. För skärgårdens öbor saknas säkerheten för landstigning vid bryggområdena och bryggföreningen anser att det är väsentligt att det finns en säkerhet för att kunna nå fram till fastigheterna på öarna.
De Brannebolbor, som inte har sjötomter, har i sin tur i många år efterfrågat garanterade båtplatser och de har en oro över att när som helst kunna bli utan båtplatser.

Helikopterlyft över Hornsviken med servicefordon parkerade på Marsöbryggans parkering.

Efter 45 år ställs bryggfrågan på sin spets

Efter diskussioner som pågått i 45 år om att bilda en bryggsamfällighet för den här delen av skärgården blev situationen bekymmersam och osäker under 2007. Då kom de första förslagen på en omfattande ny bebyggelse med över 100 villor och på anläggande av stora marinor inom bryggområdena i Brannebol. Samtidigt är inte skärgårdens öbor omnämnda trots att landstigning har skett sedan länge och inte är någon nyhet. Kunskapen om skärgården måste sägas vara bristfällig. Det går inte att skapa ett alternativ till en bryggsamfällighet genom marinor med servicefunktioner såsom kiosk, bastu och omklädningsrum, detta ger inget säkert landfäste.

I förslaget till fördjupad översiktsplan för Sjösa – Vålarö våren 2010 redovisas att ”För fastigheter på öar bör landstignings- och båtplatser på fastlandet säkerställas (genom samfälligheter el dyl) i samband med detaljplanering av ny bebyggelse eller för utbyggnad av bryggor”. Eftersom våra bryggområden och de större bebyggelseområdena sedan länge är planlagda tolkar vi det som att planförslaget nu stödjer bildandet av en gemensamhetsanläggning för bryggorna.

Transportvägarna för medlemsfastigheterna i skärgården utanför Brannebol.

Det finns ingen alternativ lokalisering av bryggsamfälligheten

Ett alternativ för bryggområdena i Brannebol skulle vara om Nyköpings kommun satsar på en nytt område för bryggor och parkering. Idag äger inte kommunen mark för ett sådant område och var ett område för 83 båtplatser med tillhörande parkering och anslutningsväg skulle kunna lokaliseras i närområdet, känner inte bryggföreningen till. Föreningens slutsats är att det finns inga alternativa områden för en bryggsamfällighet och att medlemmarnas behov måste säkerställas före förslag och diskussioner om anläggande av marinaverksamheter.
Förslaget till fördjupade översiktsplan för Sjösa – Vålarö föreslår att det ska kunna byggas ut fler bryggor vid Svärdsklova, Ånga och Sjöliden.

Oro och osäkerhet

Det råder en stor osäkerhet hos medlemmarna kring båtplatserna och bryggområdena. Osäkerhet finns för hur länge medlemmarna kommer att få ha kvar båt- och bilplatser och att de när som helst kan bli tillsagda att lämna dem. Det är väsentligt för medlemmarna att kunna ha en bra dialog med de som förvaltar och är ansvariga för skötseln av bryggområdena.

Under 2000-talet har det vuxit fram en undran över vilka som är konsulter, projektledare, arrendator och de egentliga ägarna. Sedan den gamla ägarfamiljen sålde stamfastigheten i Brannebol, som varit i deras ägo i över ett sekel, har ägarbytena avlöst varandra. Det finns idag inget långsiktigt ägarintresse för bryggområdena. Nuvarande ägaren till stamfastigheten Derome AB har förklarat att de inte har något intresse av att behålla bryggområdena utan att deras intresse ligger i en exploatering av villor i Brannebol.

Sjöbodar vid Brannebolbryggan tillhörande medlemsfastigheterna på Korpholmen.

Varför samfällighet är den enda tryggheten

Båtplatsinnehavarna vid Brannebolbryggorna saknar idag avtal eller kontrakt förutom några fastigheter som har servitut. I förhandlingar har det nämnts olika typer av avtal, men inga av dessa ger samma juridiska säkerhet som en samfällighetsförening.

Ett hyreskontrakt kan sägas upp när som helst. Ett arrendekontrakt löper vanligtvis på 1, 5 eller 10 år och kan också sägas upp och lösas ut när som helst. Hyreskontrakt och arrende följer person och inte fastighet och vid ägarskifte kan båt- och bilplats gå förlorade. Vid bildande av gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening skrivs fastigheterna in i fastighetsregistret och i anläggningsbeslutet.

Några av föreningens medlemsfastigheter har servitut för båtplatser, bilplatser och/eller sjöbodar. Servituten ser något olika ut och är olika preciserade. Innehavarna av servituten har ändå valt att gå med i bryggföreningen för att genom en bryggsamfällighet få en större säkerhet till båt- och bilplatser.

En levande skärgård och säkrat landfäste

Begreppet levande skärgård används ofta i debatter som rör kust och skärgård.
Bryggföreningen anser att grunden för en levande skärgård borde vara att skärgårdens öbor har ett säkrat landfäste och att de inte ska behöva oroa sig över förutsättningarna för att kunna nå fram till sina fastigheter.